Tomma burar.
Jag har tomma burar i marsvinsboden och det känns underligt men ÅHH så skönt... Jag har ju länge bollat och försökt med två varianter, magpies och himalaya. Nu när beslutet är slutgiltigt taget att himmisarna tyvärr är ute så är det en stor lättnad i maggropen. Nu behöver jag inte längre våndas för hur de ska få plats eller hur jag ska orka med. Egentligen är det inte stor skillnad, det är bara två marsvin som har flyttat pga det (Albin och Flisan) men det är framförallt tankarna på framtiden som ser lite lättare ut. Tar man två kullar per år och sparar en ur varje så har man efter 5 år tio fler marsvin och DET gör skillnad i burarna det... Har man två varianter och tar fyra kullar per år har man efter 5 år tjugo marsvin fler. Hej å hå!
Det är alldeles för lätt att entusiastiskt samla på sig avelsdjur "ett till gör ju ingen skillnad", men man måste lämna plats för ungarna som förhoppningsvis kommer också.
Så nu är det magpie/harlequin (och en och annan tvåfärgad lär dyka upp) för hela slanten. Och kanske en fluffig maskot förstås...
Jag kommer inte fokusera på någon speciell färg utan det kan bli black, chocolate, lilac och beige. Min priolista är hälsa, temperament, typ, teckning, färg.
Ikväll kommer Lemon och Glimmer (två killar från min B-kull, Beatnik och Beanie)hit för att stanna på kollo en tid medan deras familj är på semester. Det ska bli kul att se dem igen! Ev. kommer någon av dem att få para medan de är här om rätt hona brunstar. Självklart är familjen tillfrågad och informerad och de tyckte det lät som en spännande idé. Jag kommer isf att handpara, dvs hanen får träffa honan en kort stund när hon brunstar, och han sätts sedan ihop med sin kompis igen. Det minskar risken för att bråk mellan hanarna och "kompisen" slipper sitta själv. Vi får se hur det går! Brunsen kan vara lätt att missa och det är inte alltid en dräktighet tar sig på första parningen.