Min första lilac magpie är född!

Den 9e oktober födde Idril sin kull. Lampan i taket hade lägligt nog gått så jag såg lite illa när jag var för att mata på kvällen och såg två ljusa rumpor titta ut under hennes mage. Jag klev in mitt i händelsen, det var en vördnadsfull tystnad i rummet. Som om de andra marsvinen satt och hejade på henne. Unge nr fyra föddes med mig i rummet.

Mitt i kullen föddes det perfekta marsvinet (ja de andra är förstås ljuvligt söta de med)... En riktigt bra tecknad lilac magpie. Hur stor var chansen för det...? Riktigt liten, 3.13% statistiskt sett.

Jag hade för avsikt att trappa ner avlandet på magpie men med denna guldklimp hemma går ju inte det. Några kullar till blir det. I sommar sätts han troligtvis med Dorothea som är black/golden och bär på både lilac och choklad. Det kan bli oerhört många roliga färger i den kullen!

Dorothea + Eyal kan lämna:

Jag kommer också att sätta honom med antingen Cornelia eller Boo framöver.

Häromdagen tittade jag på Ottilia, min lilac otterhona, som verkligen mammade sig med min E-kull. Hon är nog min nya matriark nu när Fryla är borta. Jag har ju funderat på att göra ett nytt försök med henne och Aln för att få fram lite lilacs och när jag såg henne med ungarna bestämde jag mig för att göra ett sista försök. Eftersom Aln trivs med James nu vill jag inte sära på dem så jag bestämde mig för att göra en handparning. Då kollar man honan två gånger om dagen och den dagen hon brunstar så får hon en "speeeeeed dejt" med utvald hane. Första gången jag lyfte henne visade hon sig brunsta, snabbt ut i marsvinsboden och hämta in Aln och wham bam så var de klara! De fick sitta ihop i ca två timmar sen var det två trötta marsvin som hängde som disktrasor händerna på mig. Aln fick återgå sin till bur där James väntade och det funkade jättebra! Ottillia går nu i honflocken och är extramamma till småttingarna. Nu är det bara att vänta och se om hon brunstar om eller inte.

Idril mår däremot inte bra, det tär på henne att ha fyra ungar. Hon har tappat päls och vikt och jag är riktigt orolig för henne. Har köpt hem superduperhö (dyrt), critical care, fortimel, nyponsoppa och jag vet inte vad. Som tur var räckte det med höet för att få henne att äta igen! Det luktar så gott, jag köper det på Djurtema i Vallentuna (www.djurfoder.nu). Det doftar som grönt hö och är så mjukt, minsta smula äts upp av grisarna. Hade jag råd skulle de alltid få det men det blir dyrt med så många djur. Idril och minstingen i kullen Ebonee går nu i egen bur största delen av dygnet. Ebonee har inte gått upp vikt som hon ska och jag misstänker att hon knuffats undan av de större syskonen. Faran är inte över men det går åt rätt håll, nu blir det noga övervakning av allihopa de närmaste dagarna.

26 okt 2013