Förändringar.

På sista tiden har jag känt mig lite otursförföljd med marsvinen. Jag har på kort tid förlorat två marsvin hastigt och (o)lustigt, två av mina honor tynade bort och dog väldigt snabbt och utan symptom. En tredje blev påverkad och tappade vikt men tog sig igen och mår nu bra. Min favorit, min stamhona, min matriark Fryla är borta och väldigt saknad... Min oerhört fina lilac otter importhona från Norge, Cavia Harmonias Delilah, somnade in veckan efter. Min egenuppfödda hona Boo rasade i vikt men henne hann jag nog vända i tid tror jag och hon klarade sig. När jag flyttade ut ena honflocken i marsvinsboden så fann jag mögel under den gamla buren pga en vattenläcka i källaren som vi inte upptäckt. Jag misstänker att det är detta som är boven... Övriga grisar mår bra och faran tycks nu vara över. Men det får en att fundera.

Jag har tagit beslutet att inte längre aktivt avla på magpies/harlequin. Den främsta orsaken till det är att det är en svår teckning och statistisk sett är det få ungar som föds så pass bra tecknade att de är "värt" att spara för vidare avel. Detta innebär att man behöver ta fler kullar och sälja fler ungar för att komma någonstans i sitt avelsarbete. Med tiden har jag insett att det är denna bit jag trivs minst med, att sälja ungar. Jag har haft tur och sålt mina ungar till fantastiska hem och flera av dem har jag fått återkoppling från även senare i livet! Men det är jobbigt... Jobbigt att oroa sig, annonsera, undra och sedan släppa taget.

Nu kommer jag att fokusera på nonself black himalaya och det blir en, max två, kullar per år. Himalayan tar tid på sig att utveckla sin teckning (de föds helt vita) så ungarna kommer att få stanna länge för utvärdering innan några ev. säljs. Jag vill också på detta vis få ned mitt totala antal djur för att kunna ägna mer tid åt varje individ. Visst är det roligt att ha ett stort avelsprojekt på gång men jag saknar faktiskt att ha "keldjuren". Nu läggs så mycket energi på "arbetet", dvs städa flera burar, kånka säckar med spån till tippen, lassa hela släp med hö osv att "nöjet" får prioriteras bort. Bara att klippa klorna på hela högen tar minst en timme, gärna två. Kel och mys finns inte så mycket tid till. Det vill jag ändra på.

Ingen av mina lilac honor har fött några ungar, jag trodde att båda var dräktiga men antingen så kastade de kullarna (inte alltid man ser spår av detta i burarna, de städar efter sig) eller så lurades de bara med mig... Nu har jag bara Ottilia kvar av systrarna och jag vet inte om jag ska göra ett nytt försök på henne eller inte. Tankarna går. Det är iaf dags att sätta Rut med Albin och få fram min första himmiskull. Rut har vuxit till sig och passerat 700g-gränsen och har åldern inne (9mån nu) så det ska bli spännande!! Idril är högdräktig och stor som ett hus. Hennes kull är beräknad till den 11:e oktober och där finns liiiiiten chans på lilac magpie. Troligen blir det väl en hel del massa annat men ibland har man tur. Bara att vänta och se!

Marsvinsboden är jag supernöjd med även om arbete finns kvar att göra. Elementet är nu igång och det är myyysigt där ute. Jag har nu bara en liten flock kvar inne där dräktiga Idril går, de får flytta ut när hennes ungar är redo för det. Albin är också kvar inne, mest för att finnas tillgänglig då jag tänkte börja trimma honom inför utställningen i Kallhäll den 2:a november.

Jag åkte till Hållnäs med min mamma på utställning, jag fick stryka Boo och inte heller Albin kom med, men Cornela ställes i ras och fick ynka 93p... *besviken* Men hon blev iaf bedömd och godkänd så jag firade lite smått på kvällen. Trevligt hade jag också trots att jag kom iväg sent, stresskörde som ett jehu och kom fram en halvtimme efter att incheck stängt och precis när bedömningarna började! De var snälla nog att ta emot mig ändå och jag hann hämta andan innan Cornelia skulle upp.

Nu ska jag städa burar och väga Idril! Jag gissar på.... 1350g! Stor som ett hus som sagt.

6 okt 2013